Att lita på

Söndagens episteltext enligt Den svenska evangelieboken är från Titus-brevet:

När Guds, vår frälsares, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara
räddade han oss – inte därför att vi gjort några rättfärdiga gärningar utan därför att han är barmhärtig – och han gjorde det med det bad som återföder och förnyar genom den heliga anden.

Genom Jesus Kristus, vår frälsare, har han låtit Anden strömma över oss,
för att vi genom Guds nåd skall bli rättfärdiga och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv.

Det är ett ord att lita på.

Jag fastnade för den sista meningen som kort och knapphändigt skrivs på klassisk grekiska: pistós ho logos. (=trovärdigt är ordet (min bokstavliga översättning)).
Jag vet vad jag har tappat, eller kanske aldrig funnit: tilliten och framför allt tilliten till Gud. Därför ifrågasätter jag texterna kraftigare och kan inte läsa på ett avslappnat sätt.
En del av tidsandan är att man själv skall bedöma och välja vad som är rätt, men aldrig att lita på vad någon annan kan ha att tillföra.
Jag skall lära mig att lita på Jesus Kristus.