Jag kom tidigt fram till kyrkogårdens kapell och bestämde mig för att ta en promenad. Närmast kapellen ligger en gräsmatta, ca hundra gånger hundra meter stor. Föreståndaren berättade för mig att gräsmattan är en krisbegravningsplats, om vapenindustrierna i Bofors skulle tända på fel.
Jag vandrade ned till alla gravarna och funderade för mig själv. Jag gick genom den muslimska begravningsplatsen och rader av vanliga ”kristna” gravar.
Helt plötsligt smällde det till. Javisst ja, Bofors skjutfält gränsar till kyrkogården och det smäller högt trots att det är långt borta.
På ena sidan är det en fridens plats för alla dem som avlidit i lugn och ro, i alla fall inte i krig. På andra sidan testar man vapen för att folk skall dö i krig.
Än en gång går jag så tydligt i dödens närhet.
Lämna ett svar