… innan semestern börjar. Och vilket slut: två dop och tre bröllop. Idag har jag haft två övningar och ett dopsamtal med en vuxen man.
Jag gillar att döpa vuxna, men det är bara svårt att föra samtal som leder djupt. Jag fastnar liksom i mina frågor och får inte min naturliga nyfikenhet och mitt teologiska djup att lysa fram bland alla orden.
Men mest av allt gillar jag vigslar. Jag fick en komplimang som jag tyckte om idag under vigselövningen. Brudgummens syster sade att hon var glad att jag engagerade mig så kraftfullt i konsten att ”gå och stå”.
I övrigt har min tysta period infallit. Jag finner få ord för att använda här, och jag vill helst vara tyst. Jag är riktigt stressad och det verkar inte gå över än på ett tag.
Som kontrast till fåordigheten har jag skrivit tre riktigt långa vigseltal, som jag skall hålla innan vigselakten. Där passar vigseltal bäst, tycker jag.
Lämna ett svar