Syster har skrivit ett inlägg om att leva behagligt. Skulle jag leva så skulle jag må dåligt efter bara en kort tid. Jag tycker om att utföra saker, att skapa, att prestera.
Begreppet himlen som en vilans plats är för mig främmande. Kanske tänker jag om på gamla dagar, men nu är vilans plats inte det jag önskar av min evighet. Gud är för mig en skapandets och omskapandets Gud som är i ständig rörelse.
Gudsbild är för mig viktigt. Om jag inte har en aning om vem Gud är skulle inte religion vara intressant. Gudsbilden krockar ofta och gärna med mänskliga företeelser som etik, dogmer och utövande.
Hur skall vi leva? är den ständiga frågan för filosofin och teologin. Skall vi leva i verkligheten eller i en föreställningsvärld om hur vi vill att det skall vara? Tänk vad en konjak (jag föredrar den svenska stavningen, Syster) kan sätta igång tankarna.
Lämna ett svar