November är en motsägelsefull månad i arbetslivet, i alla fall i mitt. För det är då som det mesta händer. Samtidigt är det den månad som jag har svårast att motivera mig för att arbeta. Det är tungrott, mörkt och dimmigt, både i själen och utomhus. Avsaknaden av snön gör det inte lättare.
De finska månadernas namn har inte sitt ursprung i de latinska. De har vackra namn, grundade i årscykelns växlingar. Januari till april heter tammikuu, helmikuu, maaliskuu, huhtikuu (sv. midvintermånad, pärlmånad, markmånad, svedjemånad).
November på finska heter marraskuu och betyder dödmånad. Vilket passande namn på något som jag har känt så länge!
Det här är glädjen med att lära sig en ny kultur. Helt plötsligt öppnas nya dörrar och jag får sätta nya ord på saker som inte har varit fullt så tydliga.
Lämna ett svar