På måndag börjar jag mitt nya arbete i Visnums församling, Kristinehamns pastorat, Karlstads stift. Allt blir så fruktansvärt nytt så att det känns som att bli präst på nytt: ny arbetsplats, nytt arbetssätt, ny ställning i organisationen (distriktspräst med arbetsledaransvar), nya människor, nytt stift. (Den översta bilden är Björneborgs kyrka, den nedre Visnums kyrka).
Jag är pirrig och det skall bli kul.
Samtidigt lämnar jag Edsbergs församling och alla de människor jag har arbetat in mig med; jag lämnar Strängnäs stift och alla de människor, fromhetskulturer och strukturer jag känner till. Det finns inget vankelmod, men lite läskigt är det ju alltid. Å andra sidan är jag ju trygg i mitt sätt att arbeta och det skall mycket till för att rubba mig just nu.
Lämna ett svar