Jag planerar inte att lägga ut mina predikningar här än på länge. Nu funderar jag på söndagens tema ”kampen mot ondskan”. Det tar aldrig slut. Hur många kulturyttringar har inte just handlat om kampen mot ondskan?
Ondska är ondska och synd är synd, den största liksom den minsta. Inför det onda är vi alla jämställda och i ondskan är vi alla lika, vad än ont vi gör. Är det inte så den kristna tron lär oss: att vi inte skall värdera ondskan, utan alltid ta avstånd från den?
Jag har ändå svårt att inte skilja på det meningslösa onda (barn dör av cancer), det oskuldsfulla onda (en oförstående människa tror att han gör rätt, men glömmer konsekvenserna), det genomtänkta onda (Hitler) och det ”naturkatastrof”-onda (26 december 2004). Kan man lägga någon värdering eller gradskillnad?
Lämna ett svar