Det finns inget som är så arbetssamt som att vänta på att någon annan skall komma med kritik på det jag har skrivit. Jag blir tokig… och frustrerad. Så är det nog för en perfektionist som jag. Jag är utpräglad tävlingsmänniska; blir tokig om inte jag är längst fram eller enastående på något sätt. Jag vill prestera bäst helt enkelt.
Det är tur att jag inte blev idrottsman, utan plågar den här omgivningen med min svårhanterliga inre drivkraft.
Lämna ett svar