Synden blir mer och mer svårfångad för mig. Den är lättare att se hos andra, men inte hos mig.
Synd för mig är ju det som skiljer människan från Gud, liksom ett sund skiljer två landmassor. Synden är det som gör att jag av mitt hjärta inte kan bekänna den Helige Andes verk i mig och världen, då jag inte förstår allt det goda som Gud har gjort för mig och för oss människor.
Problemet med synden är att den kan vara allt.. och ingenting. Allt kan skilja mig från Guds kärlek.
Ibland längtar jag tillbaka då synd var så väldefinierad. Det måste ha varit enklare… eller inte.
Käre läsare! Skriv gärna något om synden för er del. Jag är så nyfiken!
Lämna ett svar