Sedan lång tid tillbaka lever jag i en tanketorka. Jag tar in mer än det kommer ut. En språkvetare skulle säga att mitt aktiva språk är dött, men det passiva lever i hög utsträckning.
Därför ger jag er två inlägg med kommentarer som gett mycket att tänka på de senaste dagarna:
Däremot blir jag inte imponerad av Christer Sturmark, och kommer inte att bli förrän den dag han börjar prata med motståndare istället för att predika över huvudet på dem/oss.
Lämna ett svar