De senaste veckorna har varit som ett uppvaknande, men jag förstod det först idag. I förrgår kväll hade jag ett samtal som var så fyllt av liv, även om det var svårt, att mitt inre börjar leva igen.
Samtidigt har jag formulerat församlingsutvecklingstankar den senaste tiden så att jag själv nästan tröttnade på och inte trodde mina ord. Idag lever dem och jag förstår varför. Jag skriver predikan och Guds ord, församlingsutvecklingstankar och predikan är ett. Det jag kan leva på, kan också andra leva på. Allt hänger samman på ett sätt jag inte förstått innan.
Jag tror att jag börjar begripa vad det handlar om. Men vi får väl se – min fru skall få läsa predikan.
Lämna ett svar